Kungen av Värmland kommer tillbaka när SM-tävlingarna avgörs utanför Karlstad i början på maj. När SM-veckan i orientering avgjordes 2003 i Värmland vann Tobias Noborn tre SM-guld. Den klassiska distansen vid Mosaren vann han dessutom överlägset.
– Det gick onekligen rätt bra då, konstaterar Tobias.
Han hamnade på Skogssports förstasida med rubriken ”Kungen av Värmland” efter att ha vunnit klassiska distansen, natt-SM och sen också bärgade guldet för sitt OK Orion på slutsträckan i stafetten.
22 år senare kommer Tobias att vara tillbaka i terrängen där han så överlägset sprang hem SM-guldet före Jimmy Birklin och Mattias Carlsson.
En viktigt anledning till att Tobias hade en så formidabel form denna SM-vecka i Värmland stavas revansch.
– Jag hade misslyckats med att kvala in till VM och klarade av att byta målfokus. Jag var rejält revanschsugen när jag kom till de värmländska SM-tävlingarna, berättar Tobias.
Tobias kommer till SM-tävlingarna också den här gången, nu som ledare för ett starkt på uppåtgående gäng juniorer i IFK Göteborg.
Blåvitt har inte gjort sig känt för att ha någon större återväxt från de egna leden. Men nu ser det annorlunda ut.
– Vi har mellan 100 och 120 ungdomar som är med och tränar. Vi har också fått fram en rätt stor kull med duktiga juniorer, berättar Tobias.
Det är i egenskap av ledare för juniorgänget som Tobias dyker upp i de värmländska skogarna den här gången.
Visserligen är Tobias uppvuxen i Norrköping, gjorde många fina orienteringsår för OK Orion i Karlskrona innan han slutligen hamnade i Göteborg, men Värmland och Karlstad är också ett viktigt kapitel i hans utveckling som orienterare.
– Jag gjorde lumpen på idrottsplutonen på I2:s regemente. Det var då jag började träna ordentligt. Det blev ett tio månader långt träningsläger, skrattar Tobias åt det minnet.
Han fick också vara med om att lägga ner regementet.
– Ja, vi fick hjälpa till med att köra över grejer till Kristinehamn och A9.
A9 gick så småningom samma öde tillmötes som I2, men med den skillnaden att A9 nu håller på att återuppstå i Kristinehamn.
Apropå Karlstad har numer familjen Noborn ytterligare en koppling till staden. Tobias dotter Elin, som är en av de duktiga juniorerna i Blåvittgänget, har träffat en Karlstads-pöjk. Förstås en orienterare. Elin och Linus Nilsson från OK Tyr möttes på ol-gymnasiet i Göteborg.
Tobias hade en förhållandesvis kort elitkarriär. Den sträckte sig över tio år, mellan 1996 och 2006.
Han toppade onekligen den vid SM-veckan i Värmland.
– Jag var aldrig någon stjärna som ungdom eller junior. Kom till exempel aldrig med på junior-VM. Jag var en late bloomer.
Orienteringstekniken var hans styrka. I löpningen hade han inte riktigt farten för att tampas med de allra yppersta världseliten.
Framför allt var Tobias en oerhört kompetent nattlöpare. Han vann totalt fyra SM-guld på natt som senior. Det han vann i Kristinehamn 2003 var av det märkligare slaget.
– Det var gemensam start och två gafflade slingor. Jag bommade tidigt. Vid varvningen var jag rejält efter. Efterhand lyckades jag jobba mig upp i fältet. Vid näst sista var jag med i täten och kunde sen ta hem spurten, berättar Tobias.
Tobias växte upp med orientering i föreningen Matteus SI i Norrköping där också hans pappa var ungdomsledare. Efter lumpen i Karlstad bar det av till Karlskrona och högskolestudier.
– Det jag möjligen ångrar i min orienteringskarriär är att jag inte bytte direkt till OK Orion när jag flyttade till Karlskrona. Jag fick väldigt bra stöd av klubben. Kent Olsson och Martin Johansson betydde mycket för min utveckling.
Så småningom slog sig Tobias ner i Göteborg, efter en sejour i hustrun Karins hemstad Sundsvall.
– Det är väldigt fina förutsättningar för orientering i Göteborg. Det finns krävande terräng, bra kartor och som stad är Göteborg lagom stor med nära till skogen. Vintrarna är snöfria. Dessutom finns både jobb och bra utbildningsmöjligheter.
Tobias jobbar idag som arkitekt med stadsplanering som specialgebit. Han är delägare i en firma med 40 anställda.
Vad kommer du ihåg av ditt segerlopp vid den lilla sjön Mosaren 2003?
– Det var en kul och varierad bana med både vildmark och tallhed. Vi startade på tallheden.
– Det var många som fruktade terrängen. Det sas att den skulle vara så jobbig. Jag som är uppvuxen med Kolmårdsterrängen och då bodde i Göteborg hade nog ett mentalt försprång med det.
Även om det var länge sedan Tobias slutade sin elitsatsning har han som så många andra orienterare aldrig helt lagt av. Formen som 51-åring är god.
– Vi är många i min ålder i klubben som man kan mäta sig med. Dessutom är jag helt skadefri.
Text och Bild: Olov Öström
Ytterligare bilder Privat från Tobias